Same book, different cover

Finns kulturella skillnader i vad som menas med ett bra bokomslag? Ser t ex "Da Vinci-koden" likadan ut i Korea som i USA? Skiljer dom sig åt, så att det går att sätta fingret på typiskt amerikanskt kontra typiskt koreanskt? Filmen visar ett gäng bokframsidor, dels amerikanska och dels koreanska – och kanske ser du skillnader, eller?

Ibland använder man originalbokens omslag för andra marknader, men andra gånger anser man det omöjligt att t ex använda en amerikansk bokframsida i Italien.

Till vänster den koreanska och till höger det brittiska framsidan, originalet är gjort av Peter Ward

I filmen finns ett bra exempel. Den fantastiska boken "The Curious Incident Of The Dog In The Night Time" gavs först ut i Storbritannien med originalomslag av Peter Ward. Det ansågs omöjligt när boken skulle lanseras i USA, och den fick nytt omslag. Men i Korea kör man med Wards original! Här en länk till en intressant artikel om bokomslagens globalisering med utgångspunkt från just den här boken

Bok om farlig smalhet

En angelägen bok som inte finns, men som borde finnas, vilken är det? Cathrine Berglund på DP-kursen tar upp smalhets- och bantningsidealen som en farlig väg för unga tjejer. Här berättar hon om sin tänkta bokframsida:


–Som det ganska tydligt framgår så är mitt bokomslag ganska hård kritik emot alla dietar som finns och samhällets syn på "hälsa". Idag handlar det inte längre om att må bra och se frisk ut utan man ska vara så smal som möjligt, så underviktig som möjligt. På mycket kort tid har två stycken modeller dött av undervikt, anorexia. Det är ett viktigt ämne och vi måste visa alla unga tjejer att detta är inte glamoröst, det är inget man vill uppnå.

–Det var en rolig uppgift. Detta var det egna bokomslaget vi fick göra och detta var den första idén som slog mig. Den är inte särskilt avancerad, alls utan det viktiga är layouten, budskapet och designen. Bilden hämtade jag ifrån internet, resten hittade jag på själv.

Kapuściński död men böckerna lever

I mars förra året, en kväll på Kulturhuset. Mannen med det svåra namnet Ryszard Kapuściński skulle komma. Polsk, världsberömd författare, fotograf och framförallt journalist. Då i livet och en levande legend.

Kapuściński dog efter hjärtbesvär, 74 år gammal

Kulturhuset var knökfullt, ingen hade förutsett det enorma intresset. De som inte hade köpt biljetter i förväg fick nöja sig med en storbildsskärm i närheten. Och kvällen är oförglömlig. Kapuściński var inte bara en fantastisk journalist och författare, utan också en stor berättare. Han omgav sig av en magnetisk aura som är svår att beskriva: en till synes enkel och ödmjuk man som lärde sig om det han skrev genom att leva med i miljöerna, på ofta usla villkor.

Jag vet ingen annan som fångat miljöer och skeenden så målande och med så mycket lärdom som han. En reportagets mästare! Klicka här så hittar du hans boktitlar - varenda en är mer än läsvärd!

Stieg Larsson re-designad

Berit Westerlund, DP-kursen, om sin idé till nytt omslag

Tanken till detta bokomslag kom då jag funderade på varför det hade tagit tid för mig att ens börja bläddra i Stieg Larssons bok "Flickan som lekte med elden". Jag var ju så nyfiken på hans bok, men något avskräckte. Bokomslaget! Jag gillade helt enkelt inte den "tidskriftslayoutade" framsidan med "puffarna" (textsnuttarna) och att boken såg ut att heta "Millennium" eller "Stieg Larsson". Jag ville ha en riktig BOK, och inte en tabloidkoloss!

Idé till nytt omslag (klicka för större bild)

Originalbokens framsida layoutad som ett tidskriftsomslag

Jag har gjort baksidan enkel, svart platta med röd text för att hålla spänning. Ryggen tycker jag ska visa författarnamnet först och sedan titel ( läst uppifrån-ner). Ryggens titel har fått en bildmässig kopia av framsidans titel, detta för att "hänga upp" ögonen på titeln även när boken står i bokhyllan.

Framsidan var lite kul...Innan jag hade studerat originalets baksida ordentligt så hade jag bestämt att en Stockholmsvy skulle finnas med på mitt omslag. Jag letade fram en bild som jag tog för ett par år sedan. Ganska långt in i arbetet märkte jag att min bild nästan var identisk med originalets bild! En liten annan vinkel.

Kvinnan som sitter vid vattnet är en tålmodig yngre släkting med modellvana på hobbynivå. Här ger hon en lite oåtkomlig Tuvstarr-känsla. Hennes min "jag leker hur jag vill med dem därnere" gav under arbetets gång en känsla av att vara helt rätt. När jag nu några dagar senare tittar på resultatet (som dessutom redan är inlämnat) kan jag tycka att hon ser för lycklig och harmonisk ut för att motsvara kvinnan Lisbeth i boken. Lisbeth är oerhört sargad och originalets bakvända ryggtavla kanske är mer rätt än min idé om bokomslag.

Bilderna jag har använt är mina egna sånär som på loggorna för bokförlaget. Dem har jag faktiskt laddat ner från nätet enbart med syfte att göra denna studieuppgift. Jag har fixat lite i Photoshop och valt att använda förvrängningen al fresco. Det gråa, transparenta bandet som ligger under titeln kom till för att omslaget skulle kännas lite modernt och ge grafisk stadga åt texten i den rätt "grylliga" bakgrundsbilden.

Baksidestexten är formulerad helt enligt originalet.

Berit Westerlund
studerande vid DP-kursen, MKFC

Logotyp för världsarv

MKFC driver sedan ett par år en kampanj för att göra folkbildningen till världsarv. Möjligheten att upprätta immateriella världsarv är ny - det finns ännu inga, så Sverige kan bli först!

Kampanjen har omfattat vykort med förtryckt adress till utbildningsministern, bokmärken, roll-ups och ryggsäckar.

Nu jobbar vi även på temat korta, webbaserade filmer.
Här finns en idé till hur logon kan visas i slutet av korta filmer.

MKFC:s kampanj på T-banan

MKFC har kört en kampanj på Stockholms tunnelbana nu under två veckor. Det har varit streamer-skyltar ovanför fönstren inne i vagnarna. Jag ville göra en design som avvek från den traditionella från skolor och utbildare, med en massa kursnamn och skolinformation. Vår skylt skulle kräva lite eget tänkande.

Jag ville ha en luftig karaktär och samtidigt en design som inte signalerar traditionella kurser och skola

Vi vaskade fram nyckelbegreppet FRIHET, något som utmärker distansstudierna. För att konkretisera ordet valde jag ett foto på en av skolans studerande på vandring i Alperna. Bilden ska visa att man kan studera samtidigt som man gör helt andra saker, och att man inte är bunden till tid och plats.

Frihet hänger också ihop med rymd, luft och atmosfär. Därför blev det blå bakgrundsfärg. Och därför flyger de olika symbolerna runt. Symbolerna ska visa de olika verktyg som kan användas vid studier på distans.

Längst ner till höger, intill logotypen, finns texten "ICDL - ECDL på engelska". Det är den enda, mer tydliga koppling till skola och kurs som finns. Skylten vänder sig till personer som redan har en del förkunskaper om internet och distansstudier. Och den kräver som sagt att man dröjer kvar en stund med blicken och tänker till.

DP-kursen nu igång!

Vi är 30 deltagare under våren. Och första grafiska uppgiften i kursen är att jobba med bokomslag. I första hand framsidan, eftersom den exponeras mest och är avgjort viktigast. Men kan man vända på steken?

I och med att alltfler böcker säljs via nätet, där bara framsidan syns kommer baksidan alltmer i skymundan.

En utmanande uppgift är att göra annorlunda. Kan man lämna framsidan tom, eller nästan, och lägga grafiken på baksidan för att få ökad uppmärksamhet?

Bokens fysiska form diskuteras inte mycket. Måste böcker vara rektangulära och nästan kvadratiska? Varför inte runda?

Eftersom kursen går helt på distans används en del digitala läromedel. Här finns ett exempel

Teckna självporträtt eller konsten att förenkla rätt

Att göra ett självporträtt i Illustrator med ett foto som förlaga kräver förmåga att stilisera. Att läsa av i fotot vilka detaljer som är karaktäristiska för ansiktet, vad som ger personligheten. Och vilka detaljer som inte är lika viktiga. Man måste måste sålla. Och man måste välja genre: Jobba med i huvudsak linjer eller hela ytor, färg, gråskala eller svartvitt. Här är fyra exempel på lyckade autoporträtt i olika genrer från DTP-kursen.

Hanna Bergfors Kraftfulla linjer, som en penselmålad tuschbild

Michelle Kuronen Tunna, nyanserade linjer i kontrast mot det helsvarta håret

Martin Malmström Enfärgade ytor, svarta konturlinjer, bra fotovinkel

Anna-Karin Ericsson Bakgrunden en aktiv del av porträttet, skön färgskala

PIRATE MAGAZINE and a World of Information Technology

To create a cover reflecting your idea about a new magazine is a project in the DP-course. The information technology rises a lot of great possibilities as well as a need of different mental and social structures. This overwhelming and global change inspired DP student Anna-Karin Ericsson to design the idea and cover of PIRATE, and here is her story:

–The idea here is a magazine covering any of the areas connected to copying and sharing of information, and the issue of anonymity and integrity in the age of information technology. From the philosophical to the technical, as well as the legislative aspects.

PIRATE MAGAZINE cover on copying and sharing information, anonymity and integrity, legislation and more

–Everyone who produces and/or consumes culture, as well as anyone who cares for a free society, should take an interest in the subject of this magazine. Still, the main buyer of a magazine like this would probably be mostly male ages about 20-40, who tend to have a stronger interest in technology and a personal relation to these issues. Because of this audience, I wanted the cover to look exciting, and somewhat strict and masculine. The image of the mask is a suitable symbol for the subject and hopefully implies/attracts an intellectual viewpoint. I admire the art and form of Dave McKean a lot, and this cover is ispired by his style. The format of the magazine is that of a comic book, smaller and more portable than an ordinary magazine.

Musikaffischer för Västerbotten

Lena Nilsson har under sin praktik gjort ett jobb för Musik i Västernorrland – en länsorganisation som jobbar med det regionala musiklivet, framförallt mot barn och ungdom. Ca 500 konserter per år hinner man med. Och då behövs affischer. Lena har designat fem affischer för 2007, riktade mot barn och vuxna.





– Mitt LiA-jobb har bestått i att för Musik i Västernorrlands räkning ta fram affischer till fem av deras produktioner inför våren 2007.

Det är produktioner riktade mot barn (Gosedjuren Rymmer, Jazzmys, Jag ska gå dit näsan pekar och bena bär) samt två offentliga produktioner (Italienskt, Yosei).

Broschyr till fotoateljé lyckad frilanspraktik

Praktikdelen i DTP-kursen kan göras på olika sätt. På en byrå, en tidning eller info-avdelning i någon organisation. Eller som ett frilansjobb. Erik Doverholm har jobbat på frilansbasis gentemot en fotoateljé. Erik höll i processsen från idé till leverans av den färdiga trycksaken. Resultatet blev en snygg, välgjord åttasidig broschyr. Så här berättar Erik:

–Jag fick uppdraget att ta fram en broschyr. Den skulle rikta sig till företag och vara enkel. Jag valde att utgå från loggan som är svartvit och har något typsnitt som påminner om futura. Bilderna valde jag ur arkivet och satte ihop i kvadrater. Detta för att behålla hasselbladsformatet som de är fotograferade i.

Texten är logiskt uppbyggd, den är enkel och pedagogisk. OBS att sidorna visas obeskurna och med synliga skärmärken

–De breda bilderna är två kvadrater jag satt ihop för att vara någorlunda konsekvent. Jag besökte tryckeriet och fick deras jobbfiler till Distiller och även den pappersprofil som behövdes för att kunna leverera en tryckfärdig pdf i cmyk. De var mycket hjälpsamma.

–Det var ett mycket intressant jobb även om det tog betydligt längre tid än vad jag tänkt. Det var mycket småändringar av korrekturet innan det äntligen blev godkänt och skickat till tryckeriet. Den har tryckts i 5000 ex.

"Jag har aldrig varit intresserad av bilder"

–För ett par år sen visste jag knappt vad grafisk design är för något, säger Bahman precis när jag ska lämna design- och varumärkesbyrån där han gör sin kurspraktik. Då om någonsin fattar jag att mycket kan hända på två år!


Bahman Afsardir, elev på DTP-kursen gör just nu en praktikperiod på BAS Brand Identity i centrala Stockholm.

Hur kom det sig att du hamnade här, och var det svårt att hitta praktikplats?

–Jag skickade två mail, berättar Bahman, och det ena fick jag svar på efter tjugo minuter. Man ville ha lite arbetsprover, så jag valde ganska brett från mina jobb, affisch, cd-omslag, bokomslag och logotyper bl a. Och så efter en kort stund kom svaret - välkommen på intervju, och sen var saken klar.

På BAS vill man ha sina praktikanter antingen i fyra eller sex veckor, och Bahman valde den långa perioden. Normalt ingår två veckors praktik i kursen, men man kan förstås anpassa tiden och längden utifrån sina önskemål.

Och vad gör du för jobb här, undrar jag.

–Allt möjligt. Jag kan inte berätta så detaljerat eftersom det mesta ännu så länge är hemligt. Men jag har t ex jobbat med 2D-skisser i Illustrator, så kallade elevationer, jag har fotat en del, gjort presentationer till möten och idag har jag gjort femtio friläggningar av bilder. Jag har varit delaktig i uppdrag åt Lindex, BRIO och Länsförsäkringar.

–Något jag verkligen lärt mig här och som var nytt, är att skära med skalpell för att tillverka dummies.

Vilka program jobbar du med?

–Exakt samma som ingår i kursen, InDesign, Photoshop och Illustrator. Det har varit perfekt att gå den här kursen eftersom en hel del som jag kunnat i programmen hade fallit bort, speciellt i InDesign.

Och så var det det där med att allt började för bara två år sen, hur gick det till?

–Jag har aldrig varit intresserad av bilder, teckna eller rita. Men så laddade jag ner en trialversion av Photoshop och tyckte att det verkade ganska kul. Så fick jag nys om en distanskurs i grafisk kommunikation hos NTI. Jag gick den och sen blev det distansgrundkursen på Forsbergs. Och nu läser jag fördjupningskursen parallellt med DTP-kursen.

Bahmans handledare, Lotta Thunberg som är Creative Director, kommer förbi och jag ber henne säga två ord om praktikanten:

–Mycket ambitiös! säger hon med bestämd min.

Framtidsplaner? undrar jag.

–Försöka få ett assistentjobb är målet just nu, men långsiktigt är min dröm att bli AD på en designbyrå.

Lycka till Bahman, jag tror du kommer att lyckas!

"Utan arbetsprover kan man inte söka vidare"

Full aktivitet råder inne på Forsbergs upplysta skola medan decemerbermörkret knockat dagen fast klockan bara är fyra. Här har Ayat Asad utbildat sig i grafisk design, och till sommaren blir hon klar efter två år. Dessförinnan gick hon bl a DTP-kursen på MKFC.

Ayat går andra året på Forsbergs skola, grafisk design

Hur började allt, jag menar ditt intresse för bild och form, frågar jag.

–Jag har alltid gillat att forma saker med händerna, men intresset för det grafiska fick jag under en kurs i Reklambild på gymnasiet. Sen gick jag DTP-kursen en termin, fortsatte med multimedia och marknadsföringskursen en termin till för att lära mig web och lite om rörlig bild. Så jobbade jag en period och gick samtidigt en kvällskurs i reklam på Berghs. Och sen var det då dags för Forsbergs skola.

Vad har DTP-kursen gett dig tycker du, om du ser den i ett sammanhang?

–Mycket, svarar Ayat, jag lärde mig programmen från grunden. Och jag började bygga en portfolio. Utan arbetsprover kan man inte söka vidare, så det är jätteviktigt.

Första bildsidan för reportage om mode i RODEO

Vad händer nu? Ayat rycker ner en nyss avslutad bild från väggen. Det är ett förslag till bildsida i förstauppslaget till ett reportage om mode i tidningen RODEO. Dockor insvepta i kvitton gör symboliken glasklar om miljonrullningen i modebranschen. Designen fungerar både som helhet, som en bild, och till att fördjupa sig i. Den fångar in och den vill sen berätta något.

"This side up" är förstås undersidan...

Så går vi till ett rum där väggarna är tapetserade med snowboarddesigner i naturlig storlek. Projektet var att designa logotyp och grafik på snowboards, varumärkesnamnet var givet.

Ayat känner mer för reklam än grafisk design. Hon lockas av fokuseringen på idé, det större svängrummet, att kunna göra det helt oväntade.

Vad tror du händer sen, efter Forsbergs, undrar jag.

–Jag kommer försöka skaffa ett jobb, helst inom reklam. Kanske börja som praktikant på en byrå. Eventuellt startar jag enskild firma för att jobba med frilansuppdrag. Vi får se!

"Får en tapet se ut hur som helst?"

-Katten hade sprungit bort och vi gick ute och letade. Vi kom förbi en damm med näckrosor och då fick jag idén till tapetmönstret. Ungefär så berättar Eva Grinder som just vunnit en tapetmönstertävling med sin näckrostapet UNO. Att gå och röra sig är bra för idéflödet!

Eva Grinder vann förstapris med sin tapetdesign UNO, nu på Kulturhuset i Stockholm

Tävlingen som anordnats av 70-årsfirande Familjebostäder och Eco-Boråstapeter, var öppen för studerande på Konstfack och Beckmans Designhögskola. Så många som 120 bidrag droppade in och juryn, där även en representant för Svensk Form ingick, fick ett tufft jobb.

UNO i två färgställningar

”Får en tapet se ut hur som helst?”, som var namnet på tävlingen, uppmanade också till kreativa och okonventionella tapetmönster. På Kulturhuset i Stockholm visas just nu ett urval tapeter, däribland Evas vinnande bidrag.

Eva som nu ska göra examensarbete till sin magisterutbildning på Konstfack har en gedigen bakgrund:

–Först gick jag Basis, en konstskola på Folkungagatan, sedan London College of Printing, som nu heter London College of Communication, en kandidatutbildning på tre år. Utbildningen i London hade ett socialt perspektiv, man fick lära sig tänka kommunikativt, att produkterna ska fungera.

Sedan blev det designjobb i totalt fem år, dels i London och sedan i Holland. Suget efter mer utbildning kom tillbaks, och Konstfack är en fjäder i hatten:

– London College of Printing betyder mindre på den svenska scenen än Konstfack och Beckmans, säger Eva. Samtidigt har magisterutbildningen gett otroligt mycket. Den är mer ego och konstnärlig. Om Londonskolan var viktig och nyttig så är Konstfack rolig och personligt utvecklande.

Vad händer sen, efter Konstfack, undrar jag?

–Jag kommer nog att frilansa, kanske runt bokstavskonst. Jag och tre personer till har faktiskt startat upp en studiecirkel om teckensnittsskapande. Ett lite okänt område utom för de stora, kända namnen. Och det finns egentligen ingen utbildning i Sverige. Nu planerar vi bl a öppna föreläsningar i ämnet på Kulturhuset!

Åter till tapeten. Färgställningen är mörka, dova toner utom näckrosblommornas gulvita blad. Fastän den är stormönstrad kan man gå nära och fortfarande njuta. Den trollar bort väggen, skapar ett mystiskt djup och ger en närmast textil känsla.

–Den är framförallt tänkt för sovrum och badrum, säger Eva. Som också slår ett slag för InDesign:

Det är det program jag använder mest, även till tapeten. Transparensfunktionen är fantastisk, menar hon, den ger möjlighet till väldigt subtila färgställningar.

Ett annat program som Eva använder mycket är FontLab, som är mycket exakt när man jobbar med att skapa och justera bokstäver.

Kolla in typograficirkeln.se, ett nytt ungt diskussionsforum runt typografi. Man ordnar bl a föreläsningar och debattkvällar

THE SHOWCASE a room for design

The Showcase blandar den något allvarsamme Alvar Aalto med en vacker Porsche i full fart. Bägge handlar som all design om skönhet och funktion. Och varför inte låta konsten vara med på ett hörn? Inte bara design utan också konst ska i någon mening vara kommunicerbar för att ge en människa något. Och designen hämtar mycket näring ur konsten. Idén till ett magasin med detta fokus har utvecklats av Bella von Arnold Dahlström, student på DTP-kursen, och så här resonerar hon:

–Jag skulle gärna läsa en tidning där man blandar alla former av design: mode, inredning, arkitektur, produktdesign och konst. Ett magasin som används som skyltfönster för såväl etablerade som nya designtalanger, svenska som utländska – där man presenterar både produkter och personerna bakom; tankar, idéer, trender, historia, framtid.

The Showcase, a room for design, presenterar innehållet med sex lika stora bilder på framsidan

Tidningens målgrupp är människor med ett mycket stort intresse för form och design som även vill veta vad som finns ”bakom” den befintliga produkten. Den tilltänkta läsaren är medveten, kvalitetsorienterad och nyfiken.

ROMEO, en tidning för killar

Trots den ständigt växande mängden magasin för olika intressen och åldersgrupper finns nya möjligheter. Linda Häll, DTP-student, har skissat på sin idé, ROMEO.

Ett gotiskt/keltiskt teckensnitt ger grafisk profil åt killtidningen ROMEO

–Jag har gjort en tidning för killar mellan 8-13 år, eftersom det finns en uppsjö av tjejtidningar tyckte jag att det skulle vara kul om det fanns en tidning bara för killar. Tips om innehåll har jag bl.a. fått från min grabb som är tio år.

Orientexpressen, ett magasin vänt mot öst

Orientexpressen. Mystik. Österlandet. Det romantiska resandet till det främmande och annorlunda. Orientexpressen var järnvägslinjen som från slutet av 1800-talet band samman Paris och Konstantinopel, nuvarande Istanbul. Den här tåglinjen har alltid eldat på europeers drömmar och föreställningar om Österlandet.

Men nu är det slut sedan några år. De sista resterna av linjen var igång ända fram till 2001. Ungefär då växte begreppet 'etniskt mode' fram. Resande och större kulturell och etnisk mångfald skapar nya behov.

Kanske är det dags för ett magasin, utan koloniala glasögon, som handlar just om det som många av oss europeer längtar efter: mystik, kryddor, mättade kulörta färger, tunga tyger och en annan, mindre inrutad livstil. Lena Nilsson, som just nu går DTP-kursen, skissar på ett magasin med den profilen. Och namnet är givet – Orientexpressen. Så här berättar Lena:

–Just detta nummer jag gjort har temat "Orientalisk dans" men innehållet i tidningen är allt som kan kopplas till orienten; resmål, teprovning, heminredning mm. Målgruppen: alla som är intresserade och känner sig lockade av mystiska fjärran östern.

Framsidan till temanumret om 'Orientalisk dans'

Vi skulle ju även komplettera med ett eller ett par uppslag, jag hann bara göra ett och det blev utifrån tidningens tema, ett reportage om orientalisk dans och olika dansstilar.

Uppslag om danstemat

Färgskalan går i olika jord och brända toner, lugna färger som står i kontrast till det som många förknippar med orientalisk dans - eld, rörelse och intensitet.

Tanken och ambitionen var att även göra ett uppslag på inredningstemat och det hade gått i skalan rosa, rött, vinrött och tegel, men tiden ville inte räcka till, tyvärr.

ELLE new cover and the excellent Fan&Art Magazine in progress

Carefully study the graphic design of a magazine, pick up the characteristics and create your own cover of a new edition. The second part of the project is to elaborate an idea of a new, nonexisting magazine and to design its cover. Have a look at how DP-student Marie-Therese Julin dressed a new edition of the ELLE magazine cover and filled a gap in the world of magazines with her inspiring idea Fan&Arts Magazine. I really want to read it! Here is her own story...

– I chose to make a cover of Elle Magazine. I think almost everyone is familiar with this magazine and it has its own version all over the world. They look very similar but I have noticed small differences. In my cover I tried to follow the graphic profile of Swedish Elle.


I looked at old magazines of ELLE that I had lying around and for more inspiration I found a couple of scanned issues online. The first things that hit me were that they use two-three colors on every cover, the background is often white and there is always a headline between either E and L or L and E. There is always a female model or actress on the cover.

What I did first was to copy the ELLE logotype. I found a picture of it online and used the magic wand in Photoshop to mark the letters. I then colored them in green (a color I picked up from Keira Knightley’s dress). In InDesign I added all my made up headlines, and small details such as www.elle.se in the first E and price information.

– Fanart is an online phenomenon and it’s growing fast. A simple definition of fanart is to say it is art of famous people. There are already millions of websites and tutorials about fanart but I have never heard of a magazine. So I decided to create Fan&Arts Magazine. Its main target group is everyone between ages 15 and 30 who are interested in making, learning and/or looking at fanart. It is planned to be released four times a year and is therefore pretty extensive.


Each issue will focus on one technique and it will consist of tutorials, examples, stories, and much more. The issue I decided to make focuses on Popart. I have never worked with this technique before but enjoyed making the cover so I’m sure I’ll make more popart inspired fanart in the future.

Franska vinetiketter stylas om

Vinetiketter från Frankrike håller av tradition en strikt form. Vissa uppgifter måste alltid finnas med beroende på var vinet hör hemma i den landsomfattande klassifikationen. Utöver detta finns grafiska koder som varierar mellan olika vinregioner.

Samma sak med buteljens form. I Alsace används en lång, smal och elegant flaska, i Provence en lägre, bulligare och generös modell och i Bordeaux en rak och stram form. Flaskformerna underlättar att hitta rätt vin på hyllan, men säger även en del generellt om vinkaraktärerna.

I Bordeaux är etiketterna symmetriskt uppbyggda och oftast stående på höjden. Det brukar finnas en bild, tecknad eller foto, på egendomen, över eller under bilden finns slottets namn, CHATEAU XXX, i stor text, därunder i litet mindre format appellationen, ursprungsområdet, och längst ner producentens namn. Kvalitet, tradition, klass, kontinuitet kan vara honnörsord.

Traditionell bordeaux-etikett av äldre modell

Modern etikett från Bordeaux, strikt och typisk. Årtalet ligger på en liten separat etikett på flaskans hals

Just nu, i mitten av november, är tiden för Beaujolais Nouveau. Under ett par hektiska veckor skeppas mängder av färskvin från beaujolaisområdet till cirka 150 länder. En kort marknadssäsong och en tuff konkurrens. För detta tillfälliga vin är de grafiska reglerna annorlunda. Sprallighet, glädje och fest står mer i fokus än kvaliteten på innehållet i flaskan.

Beaujolais Nouveau-producenterna fladdrar med glada vingar ett par korta veckor i november. Fest, lättsinne, glädje blir viktigare än kvalitet, langringsbarhet, vinupplevelse

I LE MONDE (16/11) skildras hur vinmarknaden har ändrats på senare år, nya exportländer har blivit starka, som Chile och Sydafrika. Franska vinbönder har svårt att producera till lika låga priser. Och den franska marknaden sviktar, folk dricker allt mindre vin. Till sist, vinsmak och ideal hos konsumenterna har ändrats.

Ett omtänkande i grafisk form märks här och var till och med i det konservativa Bordeaux. Nya värden måste tillföras varumärket Bordeaux, de gamla kända håller bara för de allra största och världsberömda slotten. Nykomlingar måste tänka nytt, som t ex Philippe Dunoyer de Segonzac. Han vill behålla vissa typiska bordeaux-kännetecken på etiketten, men tar bl a bort bilden på slottet och lägger istället in ett lejon i profil med gapande käftar och sitt eget namn i stor stil istället för egendomens. För jobbet har han anlitat Dragon rouge, Frankrikes största designbyrå.

Många nya, ambitiösa vinmakare i Frankrike har samma behov av hjälp med sitt varumärke, framförallt anpassat för export. Här finns säkert en marknad för duktiga svenska grafiska formgivare och profilerare.

"Don't look like a pig!"

Ett säkert kort i grafisk design är att jobba med symmetri i botten, man ordnar innehållet symmetriskt efter en axel, uppifrån och ned. Och man centrerar texten. Tidningarnas helsidesannonser, bio- och konsertaffischer är ofta gjorda så. Men förstås finns det fallgropar...

Det kan bli statiskt och tråkigt, utan liv och spänning. När bild och text ligger stabilt, fast och stilla finns ingen röst som ropar, ingen som vill något. Och man lämnas oberörd, kanske med en gäspning.

Många företag har viktiga profilvärden i att framstå som stabila, pålitliga och det enda som finns kvar efter de värsta av stormar. Banker och försäkringsbolag kan tycka att detta är intressant. Det kan vara fråga om klass, om de oberörda människor som alltid seglar i vackert väder på sina egna priviligerade vatten. Den symmetriska formen kan skänka elegans och en känsla av bestående värden.

Bilden av Paul Klee trycktes som vykort till Bauhaus-uställningen i Weimar 1923

Men symmetri kan också bli oerhört spännande. Då är det ofta den exakta symmetrin som bryts. Man behåller den symmetriska grunden, men ruckar på stabiliteten. Ungefär som kyrkorgelstämmaren som medvetet stämmer lite falskt för att ge orgeln eget liv.

Man kan lyfta upp designens tyngdpunkt eller rubba exaktheten som Paul Klee gjort i den här bilden.

I DTP-kursen finns uppgiften att ta fram en affisch för en tandvårdskampanj. Ungdomar över 18 år har inte fri tandvård, det blir dyrt om man inte har inkomster. Och det kan bli väldigt dåliga tänder. Därav den fiktiva kampanjen.

Agneta Landqvist valde en strikt symmetrisk form till sin idé. Och gav affischen liv, charm och utstrålning tack vare ett lyckat bildmontage. Ett annat sätt att ge liv åt en hårt strukturerad symmetri är just en bild med ett starkt uttryck, som här.


– Eftersom målgruppen var ungdomar, ville jag ha en stark bild, skrämmande men ändå rolig. Bilden består av två bilder en leende gris och munnen från en person med tandläkarskräck. Texten gav sig självt med tanke på bilden, säger Agneta.