torsdag, december 28, 2006

Teckna självporträtt eller konsten att förenkla rätt

Att göra ett självporträtt i Illustrator med ett foto som förlaga kräver förmåga att stilisera. Att läsa av i fotot vilka detaljer som är karaktäristiska för ansiktet, vad som ger personligheten. Och vilka detaljer som inte är lika viktiga. Man måste måste sålla. Och man måste välja genre: Jobba med i huvudsak linjer eller hela ytor, färg, gråskala eller svartvitt. Här är fyra exempel på lyckade autoporträtt i olika genrer från DTP-kursen.



Hanna Bergfors Kraftfulla linjer, som en penselmålad tuschbild


Michelle Kuronen Tunna, nyanserade linjer i kontrast mot det helsvarta håret


Martin Malmström Enfärgade ytor, svarta konturlinjer, bra fotovinkel


Anna-Karin Ericsson Bakgrunden en aktiv del av porträttet, skön färgskala

onsdag, december 20, 2006

PIRATE MAGAZINE and a World of Information Technology

To create a cover reflecting your idea about a new magazine is a project in the DP-course. The information technology rises a lot of great possibilities as well as a need of different mental and social structures. This overwhelming and global change inspired DP student Anna-Karin Ericsson to design the idea and cover of PIRATE, and here is her story:

–The idea here is a magazine covering any of the areas connected to copying and sharing of information, and the issue of anonymity and integrity in the age of information technology. From the philosophical to the technical, as well as the legislative aspects.

PIRATE MAGAZINE cover on copying and sharing information, anonymity and integrity, legislation and more

–Everyone who produces and/or consumes culture, as well as anyone who cares for a free society, should take an interest in the subject of this magazine. Still, the main buyer of a magazine like this would probably be mostly male ages about 20-40, who tend to have a stronger interest in technology and a personal relation to these issues. Because of this audience, I wanted the cover to look exciting, and somewhat strict and masculine. The image of the mask is a suitable symbol for the subject and hopefully implies/attracts an intellectual viewpoint. I admire the art and form of Dave McKean a lot, and this cover is ispired by his style. The format of the magazine is that of a comic book, smaller and more portable than an ordinary magazine.

måndag, december 18, 2006

Musikaffischer för Västerbotten

Lena Nilsson har under sin praktik gjort ett jobb för Musik i Västernorrland – en länsorganisation som jobbar med det regionala musiklivet, framförallt mot barn och ungdom. Ca 500 konserter per år hinner man med. Och då behövs affischer. Lena har designat fem affischer för 2007, riktade mot barn och vuxna.





– Mitt LiA-jobb har bestått i att för Musik i Västernorrlands räkning ta fram affischer till fem av deras produktioner inför våren 2007.

Det är produktioner riktade mot barn (Gosedjuren Rymmer, Jazzmys, Jag ska gå dit näsan pekar och bena bär) samt två offentliga produktioner (Italienskt, Yosei).

fredag, december 15, 2006

Broschyr till fotoateljé lyckad frilanspraktik

Praktikdelen i DTP-kursen kan göras på olika sätt. På en byrå, en tidning eller info-avdelning i någon organisation. Eller som ett frilansjobb. Erik Doverholm har jobbat på frilansbasis gentemot en fotoateljé. Erik höll i processsen från idé till leverans av den färdiga trycksaken. Resultatet blev en snygg, välgjord åttasidig broschyr. Så här berättar Erik:

–Jag fick uppdraget att ta fram en broschyr. Den skulle rikta sig till företag och vara enkel. Jag valde att utgå från loggan som är svartvit och har något typsnitt som påminner om futura. Bilderna valde jag ur arkivet och satte ihop i kvadrater. Detta för att behålla hasselbladsformatet som de är fotograferade i.

Texten är logiskt uppbyggd, den är enkel och pedagogisk. OBS att sidorna visas obeskurna och med synliga skärmärken
–De breda bilderna är två kvadrater jag satt ihop för att vara någorlunda konsekvent. Jag besökte tryckeriet och fick deras jobbfiler till Distiller och även den pappersprofil som behövdes för att kunna leverera en tryckfärdig pdf i cmyk. De var mycket hjälpsamma.

–Det var ett mycket intressant jobb även om det tog betydligt längre tid än vad jag tänkt. Det var mycket småändringar av korrekturet innan det äntligen blev godkänt och skickat till tryckeriet. Den har tryckts i 5000 ex.

måndag, december 11, 2006

"Jag har aldrig varit intresserad av bilder"

–För ett par år sen visste jag knappt vad grafisk design är för något, säger Bahman precis när jag ska lämna design- och varumärkesbyrån där han gör sin kurspraktik. Då om någonsin fattar jag att mycket kan hända på två år!


Bahman Afsardir, elev på DTP-kursen gör just nu en praktikperiod på BAS Brand Identity i centrala Stockholm.

Hur kom det sig att du hamnade här, och var det svårt att hitta praktikplats?

–Jag skickade två mail, berättar Bahman, och det ena fick jag svar på efter tjugo minuter. Man ville ha lite arbetsprover, så jag valde ganska brett från mina jobb, affisch, cd-omslag, bokomslag och logotyper bl a. Och så efter en kort stund kom svaret - välkommen på intervju, och sen var saken klar.

På BAS vill man ha sina praktikanter antingen i fyra eller sex veckor, och Bahman valde den långa perioden. Normalt ingår två veckors praktik i kursen, men man kan förstås anpassa tiden och längden utifrån sina önskemål.

Och vad gör du för jobb här, undrar jag.

–Allt möjligt. Jag kan inte berätta så detaljerat eftersom det mesta ännu så länge är hemligt. Men jag har t ex jobbat med 2D-skisser i Illustrator, så kallade elevationer, jag har fotat en del, gjort presentationer till möten och idag har jag gjort femtio friläggningar av bilder. Jag har varit delaktig i uppdrag åt Lindex, BRIO och Länsförsäkringar.

–Något jag verkligen lärt mig här och som var nytt, är att skära med skalpell för att tillverka dummies.

Vilka program jobbar du med?

–Exakt samma som ingår i kursen, InDesign, Photoshop och Illustrator. Det har varit perfekt att gå den här kursen eftersom en hel del som jag kunnat i programmen hade fallit bort, speciellt i InDesign.

Och så var det det där med att allt började för bara två år sen, hur gick det till?

–Jag har aldrig varit intresserad av bilder, teckna eller rita. Men så laddade jag ner en trialversion av Photoshop och tyckte att det verkade ganska kul. Så fick jag nys om en distanskurs i grafisk kommunikation hos NTI. Jag gick den och sen blev det distansgrundkursen på Forsbergs. Och nu läser jag fördjupningskursen parallellt med DTP-kursen.

Bahmans handledare, Lotta Thunberg som är Creative Director, kommer förbi och jag ber henne säga två ord om praktikanten:

–Mycket ambitiös! säger hon med bestämd min.

Framtidsplaner? undrar jag.

–Försöka få ett assistentjobb är målet just nu, men långsiktigt är min dröm att bli AD på en designbyrå.

Lycka till Bahman, jag tror du kommer att lyckas!

fredag, december 08, 2006

"Utan arbetsprover kan man inte söka vidare"

Full aktivitet råder inne på Forsbergs upplysta skola medan decemerbermörkret knockat dagen fast klockan bara är fyra. Här har Ayat Asad utbildat sig i grafisk design, och till sommaren blir hon klar efter två år. Dessförinnan gick hon bl a DTP-kursen på MKFC.

Ayat går andra året på Forsbergs skola, grafisk design

Hur började allt, jag menar ditt intresse för bild och form, frågar jag.

–Jag har alltid gillat att forma saker med händerna, men intresset för det grafiska fick jag under en kurs i Reklambild på gymnasiet. Sen gick jag DTP-kursen en termin, fortsatte med multimedia och marknadsföringskursen en termin till för att lära mig web och lite om rörlig bild. Så jobbade jag en period och gick samtidigt en kvällskurs i reklam på Berghs. Och sen var det då dags för Forsbergs skola.

Vad har DTP-kursen gett dig tycker du, om du ser den i ett sammanhang?

–Mycket, svarar Ayat, jag lärde mig programmen från grunden. Och jag började bygga en portfolio. Utan arbetsprover kan man inte söka vidare, så det är jätteviktigt.

Första bildsidan för reportage om mode i RODEO

Vad händer nu? Ayat rycker ner en nyss avslutad bild från väggen. Det är ett förslag till bildsida i förstauppslaget till ett reportage om mode i tidningen RODEO. Dockor insvepta i kvitton gör symboliken glasklar om miljonrullningen i modebranschen. Designen fungerar både som helhet, som en bild, och till att fördjupa sig i. Den fångar in och den vill sen berätta något.

"This side up" är förstås undersidan...

Så går vi till ett rum där väggarna är tapetserade med snowboarddesigner i naturlig storlek. Projektet var att designa logotyp och grafik på snowboards, varumärkesnamnet var givet.

Ayat känner mer för reklam än grafisk design. Hon lockas av fokuseringen på idé, det större svängrummet, att kunna göra det helt oväntade.

Vad tror du händer sen, efter Forsbergs, undrar jag.

–Jag kommer försöka skaffa ett jobb, helst inom reklam. Kanske börja som praktikant på en byrå. Eventuellt startar jag enskild firma för att jobba med frilansuppdrag. Vi får se!

tisdag, december 05, 2006

"Får en tapet se ut hur som helst?"

-Katten hade sprungit bort och vi gick ute och letade. Vi kom förbi en damm med näckrosor och då fick jag idén till tapetmönstret. Ungefär så berättar Eva Grinder som just vunnit en tapetmönstertävling med sin näckrostapet UNO. Att gå och röra sig är bra för idéflödet!

Eva Grinder vann förstapris med sin tapetdesign UNO, nu på Kulturhuset i Stockholm

Tävlingen som anordnats av 70-årsfirande Familjebostäder och Eco-Boråstapeter, var öppen för studerande på Konstfack och Beckmans Designhögskola. Så många som 120 bidrag droppade in och juryn, där även en representant för Svensk Form ingick, fick ett tufft jobb.

UNO i två färgställningar

”Får en tapet se ut hur som helst?”, som var namnet på tävlingen, uppmanade också till kreativa och okonventionella tapetmönster. På Kulturhuset i Stockholm visas just nu ett urval tapeter, däribland Evas vinnande bidrag.

Eva som nu ska göra examensarbete till sin magisterutbildning på Konstfack har en gedigen bakgrund:

–Först gick jag Basis, en konstskola på Folkungagatan, sedan London College of Printing, som nu heter London College of Communication, en kandidatutbildning på tre år. Utbildningen i London hade ett socialt perspektiv, man fick lära sig tänka kommunikativt, att produkterna ska fungera.

Sedan blev det designjobb i totalt fem år, dels i London och sedan i Holland. Suget efter mer utbildning kom tillbaks, och Konstfack är en fjäder i hatten:

– London College of Printing betyder mindre på den svenska scenen än Konstfack och Beckmans, säger Eva. Samtidigt har magisterutbildningen gett otroligt mycket. Den är mer ego och konstnärlig. Om Londonskolan var viktig och nyttig så är Konstfack rolig och personligt utvecklande.

Vad händer sen, efter Konstfack, undrar jag?

–Jag kommer nog att frilansa, kanske runt bokstavskonst. Jag och tre personer till har faktiskt startat upp en studiecirkel om teckensnittsskapande. Ett lite okänt område utom för de stora, kända namnen. Och det finns egentligen ingen utbildning i Sverige. Nu planerar vi bl a öppna föreläsningar i ämnet på Kulturhuset!

Åter till tapeten. Färgställningen är mörka, dova toner utom näckrosblommornas gulvita blad. Fastän den är stormönstrad kan man gå nära och fortfarande njuta. Den trollar bort väggen, skapar ett mystiskt djup och ger en närmast textil känsla.

–Den är framförallt tänkt för sovrum och badrum, säger Eva. Som också slår ett slag för InDesign:

Det är det program jag använder mest, även till tapeten. Transparensfunktionen är fantastisk, menar hon, den ger möjlighet till väldigt subtila färgställningar.

Ett annat program som Eva använder mycket är FontLab, som är mycket exakt när man jobbar med att skapa och justera bokstäver.

Kolla in typograficirkeln.se, ett nytt ungt diskussionsforum runt typografi. Man ordnar bl a föreläsningar och debattkvällar

torsdag, november 30, 2006

THE SHOWCASE a room for design

The Showcase blandar den något allvarsamme Alvar Aalto med en vacker Porsche i full fart. Bägge handlar som all design om skönhet och funktion. Och varför inte låta konsten vara med på ett hörn? Inte bara design utan också konst ska i någon mening vara kommunicerbar för att ge en människa något. Och designen hämtar mycket näring ur konsten. Idén till ett magasin med detta fokus har utvecklats av Bella von Arnold Dahlström, student på DTP-kursen, och så här resonerar hon:

–Jag skulle gärna läsa en tidning där man blandar alla former av design: mode, inredning, arkitektur, produktdesign och konst. Ett magasin som används som skyltfönster för såväl etablerade som nya designtalanger, svenska som utländska – där man presenterar både produkter och personerna bakom; tankar, idéer, trender, historia, framtid.



The Showcase, a room for design, presenterar innehållet med sex lika stora bilder på framsidan




Tidningens målgrupp är människor med ett mycket stort intresse för form och design som även vill veta vad som finns ”bakom” den befintliga produkten. Den tilltänkta läsaren är medveten, kvalitetsorienterad och nyfiken.

fredag, november 24, 2006

ROMEO, en tidning för killar

Trots den ständigt växande mängden magasin för olika intressen och åldersgrupper finns nya möjligheter. Linda Häll, DTP-student, har skissat på sin idé, ROMEO.

Ett gotiskt/keltiskt teckensnitt ger grafisk profil åt killtidningen ROMEO

–Jag har gjort en tidning för killar mellan 8-13 år, eftersom det finns en uppsjö av tjejtidningar tyckte jag att det skulle vara kul om det fanns en tidning bara för killar. Tips om innehåll har jag bl.a. fått från min grabb som är tio år.

onsdag, november 22, 2006

Orientexpressen, ett magasin vänt mot öst

Orientexpressen. Mystik. Österlandet. Det romantiska resandet till det främmande och annorlunda. Orientexpressen var järnvägslinjen som från slutet av 1800-talet band samman Paris och Konstantinopel, nuvarande Istanbul. Den här tåglinjen har alltid eldat på europeers drömmar och föreställningar om Österlandet.

Men nu är det slut sedan några år. De sista resterna av linjen var igång ända fram till 2001. Ungefär då växte begreppet 'etniskt mode' fram. Resande och större kulturell och etnisk mångfald skapar nya behov.

Kanske är det dags för ett magasin, utan koloniala glasögon, som handlar just om det som många av oss europeer längtar efter: mystik, kryddor, mättade kulörta färger, tunga tyger och en annan, mindre inrutad livstil. Lena Nilsson, som just nu går DTP-kursen, skissar på ett magasin med den profilen. Och namnet är givet – Orientexpressen. Så här berättar Lena:

–Just detta nummer jag gjort har temat "Orientalisk dans" men innehållet i tidningen är allt som kan kopplas till orienten; resmål, teprovning, heminredning mm. Målgruppen: alla som är intresserade och känner sig lockade av mystiska fjärran östern.

Framsidan till temanumret om 'Orientalisk dans'

Vi skulle ju även komplettera med ett eller ett par uppslag, jag hann bara göra ett och det blev utifrån tidningens tema, ett reportage om orientalisk dans och olika dansstilar.

Uppslag om danstemat

Färgskalan går i olika jord och brända toner, lugna färger som står i kontrast till det som många förknippar med orientalisk dans - eld, rörelse och intensitet.

Tanken och ambitionen var att även göra ett uppslag på inredningstemat och det hade gått i skalan rosa, rött, vinrött och tegel, men tiden ville inte räcka till, tyvärr.

måndag, november 20, 2006

ELLE new cover and the excellent Fan&Art Magazine in progress

Carefully study the graphic design of a magazine, pick up the characteristics and create your own cover of a new edition. The second part of the project is to elaborate an idea of a new, nonexisting magazine and to design its cover. Have a look at how DP-student Marie-Therese Julin dressed a new edition of the ELLE magazine cover and filled a gap in the world of magazines with her inspiring idea Fan&Arts Magazine. I really want to read it! Here is her own story...

– I chose to make a cover of Elle Magazine. I think almost everyone is familiar with this magazine and it has its own version all over the world. They look very similar but I have noticed small differences. In my cover I tried to follow the graphic profile of Swedish Elle.


I looked at old magazines of ELLE that I had lying around and for more inspiration I found a couple of scanned issues online. The first things that hit me were that they use two-three colors on every cover, the background is often white and there is always a headline between either E and L or L and E. There is always a female model or actress on the cover.

What I did first was to copy the ELLE logotype. I found a picture of it online and used the magic wand in Photoshop to mark the letters. I then colored them in green (a color I picked up from Keira Knightley’s dress). In InDesign I added all my made up headlines, and small details such as www.elle.se in the first E and price information.

Fanart is an online phenomenon and it’s growing fast. A simple definition of fanart is to say it is art of famous people. There are already millions of websites and tutorials about fanart but I have never heard of a magazine. So I decided to create Fan&Arts Magazine. Its main target group is everyone between ages 15 and 30 who are interested in making, learning and/or looking at fanart. It is planned to be released four times a year and is therefore pretty extensive.


Each issue will focus on one technique and it will consist of tutorials, examples, stories, and much more. The issue I decided to make focuses on Popart. I have never worked with this technique before but enjoyed making the cover so I’m sure I’ll make more popart inspired fanart in the future.

lördag, november 18, 2006

Franska vinetiketter stylas om

Vinetiketter från Frankrike håller av tradition en strikt form. Vissa uppgifter måste alltid finnas med beroende på var vinet hör hemma i den landsomfattande klassifikationen. Utöver detta finns grafiska koder som varierar mellan olika vinregioner.

Samma sak med buteljens form. I Alsace används en lång, smal och elegant flaska, i Provence en lägre, bulligare och generös modell och i Bordeaux en rak och stram form. Flaskformerna underlättar att hitta rätt vin på hyllan, men säger även en del generellt om vinkaraktärerna.

I Bordeaux är etiketterna symmetriskt uppbyggda och oftast stående på höjden. Det brukar finnas en bild, tecknad eller foto, på egendomen, över eller under bilden finns slottets namn, CHATEAU XXX, i stor text, därunder i litet mindre format appellationen, ursprungsområdet, och längst ner producentens namn. Kvalitet, tradition, klass, kontinuitet kan vara honnörsord.

Traditionell bordeaux-etikett av äldre modell


Modern etikett från Bordeaux, strikt och typisk. Årtalet ligger på en liten separat etikett på flaskans hals

Just nu, i mitten av november, är tiden för Beaujolais Nouveau. Under ett par hektiska veckor skeppas mängder av färskvin från beaujolaisområdet till cirka 150 länder. En kort marknadssäsong och en tuff konkurrens. För detta tillfälliga vin är de grafiska reglerna annorlunda. Sprallighet, glädje och fest står mer i fokus än kvaliteten på innehållet i flaskan.

Beaujolais Nouveau-producenterna fladdrar med glada vingar ett par korta veckor i november. Fest, lättsinne, glädje blir viktigare än kvalitet, langringsbarhet, vinupplevelse

I LE MONDE (16/11) skildras hur vinmarknaden har ändrats på senare år, nya exportländer har blivit starka, som Chile och Sydafrika. Franska vinbönder har svårt att producera till lika låga priser. Och den franska marknaden sviktar, folk dricker allt mindre vin. Till sist, vinsmak och ideal hos konsumenterna har ändrats.

Ett omtänkande i grafisk form märks här och var till och med i det konservativa Bordeaux. Nya värden måste tillföras varumärket Bordeaux, de gamla kända håller bara för de allra största och världsberömda slotten. Nykomlingar måste tänka nytt, som t ex Philippe Dunoyer de Segonzac. Han vill behålla vissa typiska bordeaux-kännetecken på etiketten, men tar bl a bort bilden på slottet och lägger istället in ett lejon i profil med gapande käftar och sitt eget namn i stor stil istället för egendomens. För jobbet har han anlitat Dragon rouge, Frankrikes största designbyrå.

Många nya, ambitiösa vinmakare i Frankrike har samma behov av hjälp med sitt varumärke, framförallt anpassat för export. Här finns säkert en marknad för duktiga svenska grafiska formgivare och profilerare.

onsdag, november 08, 2006

"Don't look like a pig!"

Ett säkert kort i grafisk design är att jobba med symmetri i botten, man ordnar innehållet symmetriskt efter en axel, uppifrån och ned. Och man centrerar texten. Tidningarnas helsidesannonser, bio- och konsertaffischer är ofta gjorda så. Men förstås finns det fallgropar...

Det kan bli statiskt och tråkigt, utan liv och spänning. När bild och text ligger stabilt, fast och stilla finns ingen röst som ropar, ingen som vill något. Och man lämnas oberörd, kanske med en gäspning.

Många företag har viktiga profilvärden i att framstå som stabila, pålitliga och det enda som finns kvar efter de värsta av stormar. Banker och försäkringsbolag kan tycka att detta är intressant. Det kan vara fråga om klass, om de oberörda människor som alltid seglar i vackert väder på sina egna priviligerade vatten. Den symmetriska formen kan skänka elegans och en känsla av bestående värden.

Bilden av Paul Klee trycktes som vykort till Bauhaus-uställningen i Weimar 1923

Men symmetri kan också bli oerhört spännande. Då är det ofta den exakta symmetrin som bryts. Man behåller den symmetriska grunden, men ruckar på stabiliteten. Ungefär som kyrkorgelstämmaren som medvetet stämmer lite falskt för att ge orgeln eget liv.

Man kan lyfta upp designens tyngdpunkt eller rubba exaktheten som Paul Klee gjort i den här bilden.

I DTP-kursen finns uppgiften att ta fram en affisch för en tandvårdskampanj. Ungdomar över 18 år har inte fri tandvård, det blir dyrt om man inte har inkomster. Och det kan bli väldigt dåliga tänder. Därav den fiktiva kampanjen.

Agneta Landqvist valde en strikt symmetrisk form till sin idé. Och gav affischen liv, charm och utstrålning tack vare ett lyckat bildmontage. Ett annat sätt att ge liv åt en hårt strukturerad symmetri är just en bild med ett starkt uttryck, som här.


– Eftersom målgruppen var ungdomar, ville jag ha en stark bild, skrämmande men ändå rolig. Bilden består av två bilder en leende gris och munnen från en person med tandläkarskräck. Texten gav sig självt med tanke på bilden, säger Agneta.

torsdag, november 02, 2006

Pixlighet kan vara bra

Ett problem när man ska göra noggrant detaljarbete kan vara att bilden man jobbar på är så lågupplöst. Men ibland uppstår oväntade saker. En bilddel kombinerad med en annan till en ny bild kan, tack vara att den är överpixlig, skapa en tilltalande grafisk effekt. Jag tycker Erik Doverholms bild är ett bra exempel på just detta. I hans montage bidrar det pixelerade ansiktet till ett gåtfullt porträtt med flera bottnar.

"Här har jag bl a lagt ihop en katt och en modell från internet. Jag har använt lagermasker för att få en mjuk övergång mellan bilderna. För att lägga till lite humor till bilden räcker katten ut tungan".


Erik studerar just nu vid kursen Desktop Publishing/Grafisk form

torsdag, oktober 26, 2006

Genetisk styling nästa?

Vi jobbar med bildmontage i DTP-kursen. Temat är att skapa en illustration till en artikel om genteknik i ett populärvetenskapligt magasin. Hundar stylas alltmer med kläder och utsmyckningar. Kanske finns en marknad för genetisk påverkan, så att hunden, precis som ett barn, blir mer personligt, till och med den enda i sitt slag. Hanna Bergfors har använt idén i sina två layouter. Så här motiverar Hanna:



– Jag har tänkt mig att hunden Dixie med hår är en ironisk kommentar på utseendefixeringen i samhället. Hundar har blivit mer och mer en assecoar, och genmanipulationens framsteg har i mitt fall lett till att man kan styla sin egen hund och matcha den med sin stil. I detta fallet presenterad i två olika typer av vetenskapsmagasin som fokuserar på kändisar och utseende.

onsdag, oktober 25, 2006

Grafisk design, desktop publishing och kreativ?



Då är kanske Desktop publishing något för dig. En terminskurs från MKFC-Stockholms Folkhögskola på heltid och helt på distans via lärplattformen Edulink. Inga bussköer, inget spring – jobba när och var du själv vill. CSN-berättigad på gymnasienivå. Mer om kursen här!

måndag, oktober 23, 2006

Some more mixed pictures...

Sofie Blom, a student at the course made three different pictures illustrating gene manipulation in a humorous way. In two of the pictures she used a photo of her own face. Here is the result and her story:




"i wanted to do something dramatic and also something funny. I found a nice photo of a black cat and decided switch faces with a photo of me. I also wanted it to be obvious that it wasn't for real, but not to obvious, therefore i decided to not let the fur shine through the nose and around the eyes.


then i manipulated a photo of a ferocious tiger and a nice little pig to enhance the contrasts.


the last photo is a mix between myself and a monkey, i don't mind making a bit fun of myself and i really like how this photo turned out with fur on the cheeks. i think it's quite funny!"

fredag, oktober 20, 2006

Photoshop and gene manipulation

Gene manipulation is a controversial matter. And Photoshop is as complicated as it is fascinating. So why not smash them togehter! The project introducing Photoshop in the DP-course is to shape manipulated creatures symbolizing threat or possibility connected to the manipulation of genes. The instruction gives some guidelines: the illustration will be part of a report in a popular science magazine. Marie-Therése Julin is a student at the course, and here are her images and own story:


I have decided to name this image ”The World’s Fastest Giraffe”. It has the legs and body of an ostrich and a neck and head of a giraffe. They fitted well together since they live on the same continent and both have long necks. I don’t know how fast a giraffe can run but I assume the ostrich is faster, therefore the name.

To create this image I used a layermask on the giraffe and deleted unnecessary parts such as the background and its body. I then transformed the head and neck to make it fit the ostrich’s body. I deleted the ostrich’s head with the cloning tool, and with the same tool I added some black feathers to make it seem like the giraffe’s neck belongs to the ostrich’s body.


“The Lion Goddess” is my personal favorite. It’s a mixture between a lion and a human being. I placed the human face on a layer underneath the lion. I then added a layermask on the lion and uncovered the woman’s eyes and hair. The human picture was in black and white so I had to color it to make her match the lion. I thought green eyes fitted the lion perfectly since it’s a cat. The eyes have a somewhat extreme look and that was my intention – they are meant to look goddess-like. I colored her hair brown to separate it from the lion’s yellow-ish mane.

måndag, oktober 16, 2006

"Jag är ingen fotograf"

Danne Eriksson och ett liv med kameran



Dagens bild är en trespråkig blog. Det är också en mailad bild som dimper ner varje dag hos runt 300 personer jorden runt. Mannen bakom är Danne Eriksson, världsresenär med kameran som käraste ägodel.


Danne Eriksson, utan kamera

Vi ses över en Wallenbergare med potatismos och lingonsylt, något jag sällan äter men som väcker Dannes förtjusning – svensk mat får ett särskilt skimmer när man varit borta i ett par år.

Danne har de senaste åren genom ett FN-projekt hjälpt kommuner i Guatemala att styra upp sin kommunikation och sina arbetssätt.

– Jag är ingen fotograf, säger han plötsligt. Och när jag som sett och imponerats av åtskilliga av hans dagliga bilder spärrar upp ögonen, tillägger han: jag menar jag har det inte som jobb. Men i arkivet finns fler bilder än han vet. 40 000 frågar jag?

– Ja, många bilder är det även om det digitala fotograferandet också innebär att det är lätt att samla på sig fler varianter av samma bild och mycket skräp, säger han lite svävande. Med denna otroliga volym lär man sig läsa bilder, och avgöra vad som gör en bild bra, och vilka bilder som bara är att slänga.

Danne lever med kameran. När han kör bil finns den intill ratten och när han cyklar åtminstone i ryggan.
– Hur ska man karakterisera dig, plåtar du dokumentärt eller konstnärligt?
– Jag ser mig mer som en filosofisk fotograf. När jag plåtar vill jag finna en närvaro i och genom det jag ser. Jag vill komponera så att bilden talar till mig.

Danne kombinerar bilderna med korta texter som kopplar till ett sammanhang, ofta en stämning eller en känsla. Texterna kan också ha en social eller politisk dimension. Som tvättbilden från Guatemala.


"When men do the washing they usually do it with a color. Or not? Greenwash, disinformation disseminated by an organization so as to present an environmentally responsible public image: the recycling bins in the cafeteria are just feeble examples of their corporate greenwash. Whitewash, 1 a solution of lime and water or of whiting, size, and water, used for painting walls white. • (also whitewashing) a deliberate concealment of someone's mistakes or faults in order to clear their name. 2 a victory in a game in which the loser scores no points".

Resandet har stor betydelse. De olika livsvillkoren speglas i föreställningar och värderingar:

– Som till exempel skolan, säger Danne, i Sverige skolkar man och upplever skolan som ett tvång, medan det är tvärtom i stora delar av världen där barnen står i kö för att få chansen till utbildning. Vi är bortskämda, jäkligt bortskämda!

Ett par exempel på Dannes förhållningssätt. En nattbild i New York, det regnar och nattens ljus reflekteras mot gatan.



– Där stod jag still, plåtade och plåtade i 40 minuter. Jag fyllde mitt gigabytekort med hundratals bilder av samma motiv. Små förändringar i vattnet mot gatan och i reflexerna, och långa slutartider som minskar chansen för hyfsad skärpa gjorde att jag stod kvar.

Man kallar det flow, det helfokuserade uppgåendet i det man gör, i själva varandet... En liten grusväg, någonstans på svensk landsbygd. En pappa står längst bort i fonden med utbredda armar, och en liten flicka springer mot honom. En fin bild med närvaro. Hur lyckas man ta en sådan?



– Jag såg förstås motivet, själva bilden, snabbt, och så tog jag så många jag hann, cirka femton stycken. Och en blev riktigt bra!
– Och vad önskar du av framtiden?
– En utställning helst i New York. Och ett mc-kort. Kanske blir det en bok med alla dagens bilder. Och en semla vore gott. Det var ett par år sedan, säger Danne och skrattar gott när han klappar sig belåtet på magen en Wallenbergare senare.

Om du inte upptäckt Dannes bildblog, gör det nu! Vill du vara med på mailing listan? Maila då till dagensbild@hotmail.com

onsdag, oktober 11, 2006

Föreställningar om världen


"Landet under dina ögon" – en utställning av gamla kartor


KB, Kungliga Biblioteket i Stockholm inrymmer allt som getts ut i tryck i Sverige under historiens gång. Förvaringsytan under jord är enorm. Här kan man strosa runt och ta del av grafisk form från förr och nu, t ex bok- och affischdesign. Just nu även gamla kartor – en utställning som sjunger på sista versen. Sista dagen är 15 oktober.

KB, i Humlegården, Stockholm, närmst Stureplan

Kartor från förr speglar världsbilden, föreställningar om hur det såg ut och vad som fanns bortom hemtrakten. En fantastisk kinesisk karta från 1743 visar “Mittens Rike” så som ingen annan karta. I kinesisk tradition mäter man inte rumsliga avstånd från en punkt till en annan. Andra värderingar spelar in, och folket bakom kartorna var konstnärer snarare än mätande kartografer. Förstås upptar “Mittens Rike” i stort sett hela världskartan, och runt kanterna hittar man t ex “de håriga människornas land”, “de vithyade människornas land” och andra tillhåll för “vildmänniskor”

Haven var fruktade och ganska okända områden, och på 1500-talets kartor fyllda av hemska monster.

Ett par skämtsamma kartbilder finns också med, bl a den engelska ANGLING IN TROUBLED WATERS från 1899, skapad av Fred Rose. Bilden utgår från en Europa-karta som Rose fyllt med fiskande politiska ledare invecklade i olika affärer och konfrontationer. Helt klart en förebild för en politisk karikatyrgenre.

Sevärt, och KB är ett meditativt ställe att finnas i, under jorden, medan regnet faller.

KB, Humlegården, Stockholm fram till 15 oktober

tisdag, oktober 03, 2006

Like choosing the right clothes

Two other magazine spread designs created in the DP-course


Magazine designs differ a lot, and good communication is, besides valuable information in text, photos and illustrations, the easy-to-read layout and the right style of the design as a whole. It's a bit like choosing the right clothes for the right occasion. I think it's amazing to study these two examples, both of them so well fitted for their different destinations.



This is how Karolina Ådahl explains her what and why:

– I tried to create a clean spread for a medical magazine. I shot two of the pictures myself (auto-portraits) and borrowed the third one, the medicinal bottle, off the Internet. The "tape" which is attached to the pictures was created in Photoshop CS2.
The reason why this article is about nail biting is because I suffer from thi
s problem and am trying to quit.



Linda Häll tells another story:

– I chose a magazine for people interested in dogs. My idea is to put this layout in the centrespread, where every month there will be a presentation of another breed of dog. I have worked with the photos in Photoshop, and the big photo to the right is of my own dog.

lördag, september 30, 2006

Vet du vem du är?

Väggbonaden med några tänkvärda ord hade ofta en central plats i hemmet, ofta på väggen ovanför köksbordet. De broderade orden fångade upp känslor som gick rakt in i hjärtat. Människor kände igen sig. Ofta var det barndomshemmet, den röda stugan i skogen, dit man alltid till sist ville återvända. Det var en tid när nästan alla stadsbor var inflyttade från landsbygden, från slättlandet, från bergslandet eller de stora, vida skogarna. Men vi tar det från början...

I det gamla bondesamhället upprepades livet cykliskt, år efter år, med sådd, skörd och sysslor däremellan. Alla, eller nästan alla, var stationära, ärvde sin livsroll och upprepade det som far och mor hade gjort.


Tidens orubbliga gång i ett ständigt upprepande, och visst anar man något av tristess och leda – händer inget annat, ska det alltid vara så här? Den symmetriska bilden förstärker det statiska och oföränderliga.

Industrisamhället orsakade stor oro i den trygga lunken. Folk lämnade torpen och flyttade till städerna. Omflyttningar och resande gav näring till nostalgiska minnen


Landet, den trygga sjön och det lagom lilla äventyret i segelbåten, den evigt röda stugan och de tre stabila furorna som stått i alla år och kommer att stå i alla kommande år. Den goda barndomen som en drömbild.

om hur de var förr och en längtan till barndomslivet, den röda stugan, och en tillvaro som inte längre fanns.

Jag vandrar runt på en uställning med ett femtiotal väggbonader, varenda en med en magisk formel som hundratusentals människor känt djup samhörighet med. Som varit uttryck för deras identitet. Väggbonadskonsten tycks sluta någon gång på 50-talet.

Jag kan inte låta bli att ta med en broderad och klistrad bild som en pojke i Småland gjorde 1977, när man fortfarande skämtade om olika bilmärken, och t ex sa ”sitt-å-trängs” istället för Citroën. Se den som en parentes, den är inget levnadsideal.


Som ett 70-talseko från en svunnen tid. Något för den ständige loserns köksvägg?


Behovet av att formulera sin identitet och sin plats i tillvaron finns förstås kvar även efter 50-talet. Nu finns en allt större valfrihet att bestämma vem man är, eller vem man vill tyckas vara. I reklamen kopplas produkter och tjänster nästan alltid till livsideal, social tillhörighet, klass och status. Varumärkenas lyskraft är välkänd.

Jag undrar, skulle det gå att med nål och tråd, i Photoshop eller på annat sätt skapa en modern väggbonad som hundratusentals människor skulle känna igen sig i, och sätta upp vid frukostbordet. Och hur skulle den se ut?