Kvarnvik. Vad bestämmer var centrum finns i den mycket lilla byn? Butiken? Kyrkan? Eller kanske anslagstavlan? Den här tavlan är uppdelad i avdelningar, ungefär som en dagstidning.
Utvecklingsgruppen, som också sett till att det finns en anslagstavla, har sin egen avdelning bakom en plexiglaslucka. Ledarsidorna.
Intill, också bakom en glaslucka finns fotodokumentation av olika viktiga händelser på bygden. Kultursidorna.
Mitt på tavlan finns en avdelning med orienterande kartor, intill dessa avdelningen hus att hyra och hus till salu.
Halva tavlan, den vänstra delen är folkets forum, här sitter stora och små anslag om vartannat, ibland på varandra. Insändarsidan. Lokala notiser.
Turnerande halvkända artister har sina färdgitryckta affischer med en vitt fält nertill för tid och plats, handskrivet med röd spritpenna
Lokala arrangemang som Grisfesten annonseras med datorgjorda affischer, andra mindre meddelanden som Upphittad klocka är på handskrivna lappar.
Här och var finns en tom fläck, en ledig plats. Hundratals häftklamrar påminner om tidigare anslag. Platsen är just bara tom, här fattas något. Precis som i dagstidningslayout förr, då varje spaltcentimeter måste utnyttjas.
Nu tänker man ofta annorlunda – även tomrummet kan bli aktivt och viktigt i en grafisk design.
2 kommentarer:
tomrummet var snyggt.
Det kan jag fylla med mina drömmar
Precis så! Har tomrummet något slags liv så vaknar fantasin. En skiss ger ofta mer än en färdig bild. Kanske är det därför som man ibland blir trött på skarpa foton som visar allt. Det är en utmaning att fotografera, måla eller skriva så att mottagaren kan ställa frågor, bli nyfiken...
Skicka en kommentar