John Peter beskrev hur Baertlings målningar ofta öppnar upp rymden utanför själva bilden. En mycket bra hängning med stora vita ytor runt tavlorna och djup i lokalen ger målningarna den plats som krävs. Baertling var också mycket intresserad av rymden, kosmos och science fiction.
Baertlings strama, geometriska fält är oftast trianglar med en spetsig vinkel. Triangelbenen vill liksom forsätta utanför ramen. Bilderna får en stark riktningsverkan om vinkeln är spetsig och färgkontrasterna stora. Och så är det ofta.
En målning av Baertling med linjernas fortsättning ut över väggen. Det blir som en uppmaning att öppna upp ögonen, att se lite längre, att iaktta och upptäckaAlla som gjort layouter där en logotyp med t ex en pil ska finnas med, känner till hur kinkigt det kan vara att hitta rätt placering, och hur hela layouten påverkas av den där pilen. När man väl hittar rätt blir riktningsverkan en styrka – den styr blicken, binder ihop, skapar sammanahang.
Lika lite som det går att hänga en Baertling i en garderob kan man stänga inne en logotyp med stark riktningsverkan. Det måste finnas luft åt det håll som riktningen finns.
Bildernas rätlinjiga fält är målade i jämna färger, ungefär som man fyller färg i vektorgrafik. Men vilka färger! Komplexa, subtila nyanser som man sent ska tröttna på. Som Lars Nittve sa: Baertling fattade att bildkonst är visuell!
Moderna Museet, Skeppsholmen, Stockholm, 6 oktober – 6 januari
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar