Thord Fjällström finns till vardags på MKFC-Stockholms folkhögskola som ordförande och som utvecklare och framtidstänkare. Han har också under många år engagerat sig i och arbetat med grafisk form, och då framför allt tecken och typografi.

Skrivtecken fascinerar!

Skrivtecken finns i alla möjliga sammanhang runt omkring oss. Vi tar dem för givna och självklara, och jag måste fråga dig varför det är så spännande med teckensnitt?

– Jag är intresserad av mänsklig kommunikation, kultur och historia. Genom skriften har vi den enda "riktiga" dokumentationen av människans liv och tankar under cirka 4000 år. Det måste ha varit ett "kvanthopp" för någon eller några individer när de första gången skrev eller målade eller ritade i sanden om något de visste om, tänkte eller hade hört. Dessa människor har helt på egen hand förändrat världen och våra levnadsvillkor.

När man sedan kan följa hur tecken för ord och senare för bokstäver har sett ut och förändrats under årtusenden så blir teckensnitten plötsligt levande. Många av våra bokstäver som vi använder i dag har sett ut nästan på samma sätt under tusentals år.

Skrivtecken från romartiden på en sten i Baalbek, Libanon

Människor från forntiden som skulle kunna resa i tiden och dimper ner här skulle kunna känna igen delar av skriften, men inte kunna språket. Tänk dig - skriften är ursprunglig, men språken växlar!! Fascinerande med skrift och skrifttecken.

För de flesta männsikor är bokstäver bara bokstäver, och de ser ungefär likadana ut. Men teckensnitten skiljer sig förstås åt. Hur tänker du när du ska välja ett teckensnitt bland alla andra?

– Jag söker efter enkelhet, luftighet och harmoni. Så försöker jag se teckensnittet i olika storlekar för att bedöma läsbarheten.

Ja, långa texter kräver ett lättläst teckensnitt. Sen finns ibland andra syften med en text, t ex rent estetiska. Det ska se vackert ut. Ofta när man arbetar med texter skaffar man sig favoriter bland fonterna. Vilka favoriter har du, och varför?

– Länge tyckte jag att Garamond var det ultimata teckensnittet. Historia, skönhet, läsbarhet. Så småningom blev jag fångad av funktionalismens idéer och började älska sans seriffer (Futura ). Det var så länge som skrift trycktes på papper. Med den digitala tekniken så har jag omprövat mina favoriter. Nu gäller det framför allt att pröva sans seriffer (alla är inte bra) och låta ögat och färg (kontrasten mellan teckenfärg och bakgrundsfärg) avgöra läsbarheten.


Skrivtecknen är alla barn av sin tid. Stilmässigt kan man koppla alla våra teckens utseenden till den tid de skapats, t ex socialt, ekonomiskt och politiskt. Övergången till industrialismens tidsepok i västvärlden satte exempelvis tydliga spår människors idéer, synsätt och ideal som även påverkade utformningen av nya teckensnitt. Kan du se någon trend under senare år och vad händer i framtiden?

– Jag tycker att den digitala tekniken under en tid har gjort att bokstavskonsten "amatöriserats" och vi har fått en "slum" bland teckensnitt. Jag hoppas att fler blir intresserade av bokstavens historia och tecknens skönhet. Fria layouter och fantasifulla teckensnitt blir mer och mer använda . Vi har fått ett paradigm för kommunikation som alltmer liknar serietidningarnas grafiska form. Det är ett plus för grafisk form, men det är ett minus för långa texters betydelse.

Risken kan vara att det intellektuella innehållet förflackas. Men jag tror också att kunskapen om teckensnittens betydelse kulturellt och vardagsnära håller på att slå rot i vår dagliga användning av den digitala tekniken.

Mycket och bra om teckensnitt finns här www.bold.se